Hur går det till? Asylansökan och vad man får som flykting.

Har kollat in vad man som asylsökande är berättigad till och hur det går till då jag har sett olika uppgifter på nätet. Jag stamanställde vad det sägs på migrationsverkets sida då jag tyckte detta var intressant med hänvisning att de styrande säger att det inte kostar utan är en investering att ta emot alla som nu söker asyl. Dessa regler är för vuxna asylsökande barn har andra premisser kanske återkommer till dessa längre fram.

Källa: www.migrationsverket.se

Asylregler

Här kan du läsa om vem som kan beviljas asyl i Sverige. Den som vill få skydd i Sverige ska lämna in sin ansökan om asyl vid en av Migrationsverkets ansökningsenheter, eller kontakta gränspolisen när han eller hon reser in i Sverige. Migrationsverket kan inte godkänna en ansökan om asyl som lämnas in vid en svensk ambassad. Den som inte har möjlighet att ta sig till Sverige för att söka skydd kan vända sig till UNHCR.

Asylsökande

Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord.

Skäl för att bevilja asylsökande uppehållstillstånd

Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention. Det betyder bl.a. att Sverige ska pröva varje persons ansökan om asyl individuellt. I den individuella prövningen ingår att ta hänsyn till sökandens kön och sexuella läggning; om den sökande exempelvis är homo- eller bisexuell eller är en transperson.

Sverige ska ge uppehållstillstånd till den som är flykting enligt FN-konventionen men också till "alternativt skyddsbehövande" i enlighet med EU:s gemensamma regler samt till övriga skyddsbehövande enlighet med den nationella utlänningslagen.

Flykting

Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU:regler är du flykting om du har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av:

• ras
• nationalitet
• religiös eller politisk uppfattning
• kön
• sexuell läggning eller
• tillhörighet till viss samhällsgrupp.

Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter. Det kan också vara så att myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper.
              
Den som får uppehållstillstånd som flykting kan begära att få en flyktingstatusförklaring; en internationellt erkänd status grundad på både FN:s flyktingkonvention och EU-regler.

Även den som inte är flykting enligt FN:s flyktingkonvention kan ha rätt till uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Det finns två kategorier av skyddsbehövande i utlänningslagen:

• alternativt skyddsbehövande (enligt EU-regler )
• övriga skyddsbehövande (enligt svensk lag)

Alternativ skyddsstatusförklaring

Som alternativt skyddsbehövande bedöms den som:

• löper risk att straffas med döden
• löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller
• som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.

Den som fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande kan få en alternativ skyddsstatusförklaring grundad på EU-regler. 

Övriga skyddsbehövande

Övriga skyddsbehövande är en kategori som enbart finns i den svenska utlänningslagen; den saknar motsvarighet i internationella konventioner och EU-rätten.

En asylsökande kan bli bedömd som övrigt skyddsbehövande om han eller hon

• inte kan återvända till hemlandet på grund av väpnad konflikt eller på grund av svåra motsättningar i hemlandet,
• känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller
• inte kan återvända till hemlandet på grund av miljökatastrof.

Även övriga skyddsbehövande kan få skyddsstatusförklaring men den gäller endast i Sverige.

Synnerligen ömmande omständigheter i undantagsfall

Asylsökande kan undantagsvis beviljas uppehållstillstånd, trots att de inte behöver skydd mot förföljelse. Det handlar då om synnerligen ömmande omständigheter, som är direkt knutna till deras personliga förhållanden, som synnerligen allvarligt hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. En samlad bedömning av sådana omständigheter kan leda till uppehållstillstånd. För barn gäller att uppehållstillstånd kan beviljas om det föreligger särskilt ömmande omständigheter.

Eftersom det i dessa fall inte handlar om att ge skydd kan man inte heller få någon skyddsstatusförklaring.

Permanent uppehållstillstånd vanligast

Oavsett om en person får statusförklaring som flykting, alternativt skyddsbehövande, övrig skyddsbehövande eller beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter är det vanligast att uppehållstillståndet är utan tidsbegränsning – ett så kallat permanent uppehållstillstånd (PUT). I undantagsfall kan giltighetstiden begränsas men tillståndet är aldrig kortare än ett år.

Dublinförordningen avgör var asylansökan prövas

Här kan du läsa mer om Dublinförordningen.

Asylsökande barn

Utlänningslagen säger att Migrationsverket ska ta särskild hänsyn till barnets bästa. Alla barn, som kan och vill, har rätt att tala och bli lyssnade på. Barns asylskäl ska prövas särskilt – ett barn kan ha andra asylskäl än vad föräldrarna har. När barnets asylskäl ska prövas försöker handläggaren, så mycket som möjligt, att anpassa utredningen efter barnets ålder, hälsa och andra omständigheter. Barnet har rätt att ha en vuxen med sig vid utredningen. Det kan vara en förälder, ett offentligt biträde eller en god man, om barnet inte har någon förälder i Sverige.

Resebidrag för anhörigas resor till Sverige

Om du har fått uppehållstillstånd som flykting enligt 1951 års Genèvekonvention kan du söka bidrag för dina anhörigas resor till Sverige. Observera att du inte kan få bidraget om du är svensk medborgare eller om du eller dina anhöriga själva kan betala resan till Sverige.

Bidrag kan beviljas för anhöriga som du har levt tillsammans med utanför Sverige och som är:

• din make, maka eller sambo
• dina barn (om de är ogifta och under 20 år)
• dina föräldrar och syskon (om du är under 18 år).

För att kunna söka bidraget måste du ha fått uppehållstillstånd som flykting enligt 1951 års Genèvekonvention och ha klassningskod AF eller A3. Du kan också söka om du är statslös palestinier och har ett resedokument eller flyktingstatusförklaring.

Dina anhöriga måste ha fått svenskt uppehållstillstånd och ha giltiga pass innan du kan söka bidraget.

Bidraget är som regel en flygbiljett per person från det land där dina anhöriga befinner sig till Sverige.

Ekonomiskt stöd

Om du saknar pengar eller andra medel kan du ansöka ekonomiskt stöd från Migrationsverket, så kallad dagersättning.

Dagersättningen är olika stor beroende på om du bor i ett av Migrationsverkets boenden där mat ingår, eller ett boende där inte mat ingår.

På boenden där fri mat ingår är dagersättningen:

• 24 kr/dag för vuxna ensamstående
• 19 kr/dag per person för vuxna som delar hushållskostnader
• 12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen)

På boenden där mat inte ingår är dagersättningen:

• 71 kr/dag för vuxna ensamstående
• 61 kr/dag och person för vuxna som delar hushållskostnader
• 37 kr/dag för barn 0–3 år
• 43 kr/dag för barn 4–10 år
• 50 kr/dag för barn 11–17 år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen).

Förutom mat ska dagersättningen också räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

Bostadsersättning

Om du har blivit erbjuden eller fått ett arbete, kan du ansöka om bostadsersättning. Det gäller om anställningstiden är längre än tre månader och du måste flytta till en ort där Migrationsverket inte har några bostäder att erbjuda. Bostadsersättningen är:

• 850 kr/månad för familjer
• 350 kr/månad för ensamstående

Särskilt bidrag

Om du har ett mycket starkt behov av något som inte täcks av dagersättningen kan du ansöka om särskilt bidrag för det. Du måste visa att du både har ett starkt behov av varan eller tjänsten och av pengarna.

Du kan bara få bidrag för de billigaste alternativen som krävs för att fylla behovet.

Villkor för ersättning

Du måste berätta för Migrationsverket hur mycket pengar och vilka andra tillgångar du har.

Du är skyldig att berätta för migrationsverket om din ekonomiska situation förändras.  Att inte berätta att du tjänar pengar är brottsligt.

Dagersättningen kan sättas ned om du:

• inte medverkar till att klarlägga din identitet
• försvårar utredningen av din asylansökan genom att hålla sig undan
• inte medverkar till åtgärder som är nödvändiga för att ditt beslut om avvisning eller utvisning ska kunna genomföras

Har man fått permanent uppehållstillstånd som flykting kan man även söka hemutrustningslån. ( Varför får inte våra ungdomar detta lån?)

Vad krävs för att få hemutrustningslån?

Här kan du läsa om vem som får låna pengar till hemutrustning och vad som gäller om du behöver låna mer pengar.

För att du ska få låna pengar till hemutrustning gäller följande:

• Du omfattas av flyktingmottagande eller etableringsförordningen.
• Det har gått mindre än två år sedan du första gången togs emot i en kommun.
• Du är minst 18 år.

Låna tillsammans

Om du är gift eller sambo med någon som också har rätt till hemutrustningslån, ska ni söka lån tillsammans. Det ska ni också göra om din man, fru eller sambo kommer senare och ni behöver söka tilläggslån. Det gemensamma lånet är båda skyldiga att betala tillbaka, även om ni senare skiljer er och flyttar isär.

Kan du låna mer pengar?

Du som redan har ett hemutrustningslån kan ansöka om ett tillägg till ditt tidigare lån.

Tilläggslån kan du söka om

• du tidigare lånat ett mindre belopp än du har rätt till
• 
  
• du flyttar från en möblerad till en omöblerad bostad
• familjen får barn
• en nära anhörig som också omfattas av flyktingmottagande flyttar in. Det kan vara din man, din fru, din sambo eller barn under 21 år. Om du är gift eller sambo får ni ett gemensamt lån. Det innebär att ni tillsammans ansvarar för att betala tillbaka lånet till CSN.

Du kan ansöka om tilläggslån inom två år sedan du första gången togs emot i en kommun.

Senast uppdaterad: 2014-12-04

Hur mycket får du låna?

Hur mycket pengar du kan få låna till hemutrustning beror på några olika saker.

Det beror på

• hur stor din familj är
• ditt behov av möbler (om du flyttar in i en bostad som är helt utan möbler, om du hyr en bostad som redan är möblerad eller om du är inneboende hos någon)
• dina egna tillgångar (exempelvis pengar på banken, aktier eller en fastighet).

Den här tabellen visar hur mycket du kan få låna som mest. Om du inte vill låna det högsta beloppet, kan du ansöka om ett mindre lån.

Högsta belopp du kan låna

Antal personer i hushållet	Lån - omöblerad bostad, kr	Lån - möblerad bostad eller inneboende, kr
1	15 000	5 000
2	20 000	5 000
3	25 000	5 000
4	30 000	5 000
5	35 000	5 000

Betala tillbaka hemutrustningslån

När det gått två år från det att du fick ditt hemutrustningslån, ska du börja betala tillbaka lånet.

Hur länge du ska betala tillbaka beror på hur stor din skuld är och hur mycket du betalar. Din normala återbetalningstid kan vara mellan 1 och 7 år. Det tar längre tid om du får anstånd med betalningen.

I januari varje år får du ett årsbesked som visar hur stor din skuld är och hur mycket du betalade tillbaka året innan.

Innan du ska börja betala får du ett brev från CSN med information om när du ska börja. Vi skickar sedan räkningar till dig så att du vet hur mycket du ska betala.

I menyn till vänster kan du läsa mer om hur du betalar tillbaka lånet, vad lånet kostar varje år och hur du gör om du har svårt att betala.

Du betalar ränta på lånet

Du betalar tillbaka lånet till CSN med ränta. Räntan räknas från den dag då lånet betalas ut till dig ända tills lånet är helt färdigbetalt. Under 2015 är räntan 2,85 procent.

Svårt att betala?

Har du svårt att betala på hemutrustningslånet för att du har låg inkomst? Då kan du ansöka om att få betala mindre (nedsatt betalning) eller att inte betala någonting (anstånd) under ett år.

För varje år du vill betala mindre eller inte betala alls måste du ansöka på nytt.

När kan du få betala mindre eller inte alls?

Varje år bestäms en beloppsgräns för hur mycket en familj får ha i inkomst för att kunna få nedsatt betalning eller anstånd.

Om din familjs inkomst är lägre än den beloppsgränsen har du rätt att betala mindre eller att inte betala alls (anstånd). I den här tabellen kan du se vad som gäller för olika familjestorlekar under 2015.

Familjens storlek och inkomst

Familjens storlek	Max årsinkomst för anstånd 2015, kr
1 vuxen	124 600
1 vuxen + 1 barn	142 400
1 vuxen + 2 barn	160 200
1 vuxen + 3 barn	178 000
1 vuxen + fler än 3 barn	195 800
2 vuxna	178 000
2 vuxna + 1 barn	222 500
2 vuxna + 2 barn	267 000
2 vuxna + 3 barn	311 500
2 vuxna + fler än 3 barn	356 000

Senast uppdaterad: 2014-12-16

Kan lånet tas bort?

I några olika situationer kan vi ta bort lånet. Det kallas efterskänkning.

Om CSN bedömer att en låntagare har varaktigt nedsatt betalningsförmåga kan vi efter ansökan ta bort lånet.

Du kan ansöka om efterskänkning om du har låg inkomst och till exempel har 

• hel sjukersättning eller sjukpension från Försäkringskassan
• ålderspension
• saknat inkomst under många år och det inte finns anledning att tro att du kommer att få någon inkomst 

Om du är ensam låntagare tar vi ta bort hela skulden. Om en av två låntagare med gemensamt lån får eftergift tar vi bort halva skulden. Då blir den låntagare som inte fått eftergift kvar som ensam ansvarig för resten av skulden.

Vid dödsfall tar vi automatiskt bort lånet.

Om du har frågor eller vill ha en blankett för att ansöka om efterskänkning, kan du kontakta oss.

Senast uppdaterad: 2015-09-07

Varför erbjuds inte samma sak till de som invandrar och har gjort rätt gentemot de som kommer nu som flyktingar.
Skillnaden är att de har passet i hand och har ansökt samt gjort allt rätt med  visum papper innan de kommer till Sverige.

 Samt att de tillför något.